Resultat 1 till 15 av 15

Ämne: Filtreringens ABC

  1. #1
    Guldräka
    Reg.datum
    Jun 2009
    Län
    Skåne
    Ort
    Malmö
    Inlägg
    778

    Mina räkor

    Kardinal, White pearl, Bee, Crystal (nominatformen)


    Filtreringens ABC

    Filtreringens ABC

    Denna artikel är tänkt som en genomgång av filtreringens grundläggande principer samt att belysa några olika filtermodeller. Artikeln gör inget anspråk på att täcka in allt om filtrering, men ska förhoppningsvis täcka filtreringens grunder.

    Få ämnen är väl så omdiskuterade inom akvaristiken som filtrering, så det är möjligt att jag trampar på några ömma tår. Kanske kan det leda till en diskussion i vårt blad eller på forumet, vilket jag ser fram emot. Det är roligt att lära sig något nytt!

    Jag vill inledningsvis också poängtera att jag anser att varje filtermodell har sina för- och nackdelar och att långt de flesta har minst ett användningsområde där de är fungerar bra. Saknar du någon variant av filtrering i artikeln innebär det alltså inte att jag tycker lösningen är dålig, utan mer att filterlösningen inte passar för mig. Jag utgår alltså från de filtervarianter jag själv använder mig av. Materialet har presenteras i föredragsform i Malmö på Ciklidstämman 2008, men artikeln är något utökad jämfört med föredraget.

    Varför filtrerar vi?

    Filtrering är svårt att definiera på ett enkelt sätt. I artikeln finns några olika förslag på hur man kan definiera filtrering, men jag tycker inte någon känns heltäckande. Kanske behöver filtrering definieras på flera sätt parallellt med varandra. Jag tror i vart fall att de flesta akvarister kan skriva under på att filtrering handlar om att hålla vattnet i akvariet rent. Vi filtrerar alltså för att få bort ”skiten”. Vad, mer exakt, är då ”skiten”? En viktig aspekt på detta är uppdelningen i synlig respektive osynlig ”skit”. Enligt min mening är den osynliga skiten den som skapar mest problem. Även om vattnet är klart och fint vid en första anblick kan det vara högst olämpligt för fisken.

    Vad menar vi när vi säger att ett nystartat filter har ”kommit igång”? Jo, det vi pratar om är att filtret kan hantera kväve i olika former. Som akvarist är det svårt att missa begrepp som ammonium, nitrit och nitrat. Gemensamt för de ämnena är att de innehåller kväve, kemisk beteckning N. Kväve tillförs akvariet från flera håll, t ex den mat vi ger till fisken (som ju som bekant kommer ut i andra änden) samt nedbrytning av dött material som växtdelar, alger, snäckor och bakterier.

    Hur hanterar filtret kväve?

    Det finns flera arter bakterier som lever på kväve i olika former. Mer vetenskapligt kallas de för nitrifierande bakterier. Några lever av ammonium/ammoniak och andra lever av nitrit. Olika arter förekommer i olika miljöer, t ex i jord, i saltvatten och i sötvatten. Ett bra filter innehåller mängder med nitrifierande bakterier, men de finns även på andra ställen i akvariet (framför allt i bottenlagret). Man vet förvånansvärt lite om dessa bakterier, och det man vet är i vissa fall rätt exceptionellt för levande varelser. Till exempel lever de av ämnen som för andra levande väsen oftast är synnerligen giftiga och de växer mycket långsamt för att vara bakterier. I dessa sammanhang pratar man ofta om kvävecykeln, som visas på bild 1. Förenklat startar den med mat/dött material, och sedan kommer ammonium/ammoniak (beroende på pH), nitrit, nitrat och till sist (under vissa betingelser) kvävgas. En slutsats man kan dra av detta är att kväve kan lämna akvariet utan att vi byter vatten. Jag återkommer till det.

    [album:1mlq2uhi]349[/album:1mlq2uhi]
    Bild 1: kvävecykeln, förenklat.

    Nitrifieringens förutsättningar

    Processen där bakterier omvandlar ammonium till nitrat kallas för nitrifiering. Den enskilt viktigaste förutsättningen för bra nitrifiering är syre. Ammonium (kemisk beteckning NH4+) oxideras i olika steg till nitrat (NO3-), vilket kräver mycket syre. Den lilla trean i NO3- innebär att nitrat innehåller tre syreatomer. Vad gäller syre så känns det befogat med en liten utvikning. I akvariet råder stor konkurrens om syret eftersom fler ämnen än kväve oxideras vid nedbrytning av dött material. Kikar vi på nedanstående kemiska beteckningar på några vanliga slutprodukter i akvariet så ser vi att det de har gemensamt är bokstaven O, som i kemisk beteckning står för just syre.

    Nitrat NO[sub:1mlq2uhi]3-[/sub:1mlq2uhi]
    Fosfat PO[sub:1mlq2uhi]4[/sub:1mlq2uhi][sup:1mlq2uhi]3-[/sup:1mlq2uhi]
    Sulfat SO[sub:1mlq2uhi]4[/sub:1mlq2uhi][sup:1mlq2uhi]2-[/sup:1mlq2uhi]
    Järn Fe(OH)[sub:1mlq2uhi]3[/sub:1mlq2uhi]/FeCO[sub:1mlq2uhi]3[/sub:1mlq2uhi]


    I bild två visas förenklat hur några olika ämnen förekommer i akvariet, och vart de tar vägen. En slutsats man kan dra av bilden är att balansen mellan olika ämnen i akvariet med tiden kommer att förskjutas. En viktig förskjutning är den mellan kväve och fosfor. Kvävet kan lämna akvariet som kvävgas, medan fosfor stannar i akvariet (oftast i botten). Förskjutningen av kväve/fosforbalansen kan leda till blågrönalger – dessa frodas oftast när fosforhalterna ökar i relation till kvävet. Olika obalanser mellan ämnen motverkas genom vattenbyten och slamsugning av akvariet – vattenbyte handlar därmed om betydligt fler faktorer än att bli av med nitrat.

    Ytterligare en slutsats man kan dra av bilden är att botten innehåller en hel del olika ämnen, oftast i betydligt högre koncentrationer än i vattenkolumnen. Därifrån kommer rådet att man ska hantera botten varsamt – rör man runt i den och virvlar upp smutsen, är sannolikheten stor att man får algproblem, eftersom tidigare bundna ämnen då återigen löses upp i vattnet (och därmed i större utsträckning blir tillgängliga för främst alger). Jag är av den åsikten att botten har mycket stor betydelse i ett akvarium och bör hanteras med varsamhet. En försiktig slamsugning då och då är det enda som behövs - i övrigt är det klokt att lämna botten ifred.

    [album:1mlq2uhi]350[/album:1mlq2uhi]
    Bild 2, olika ämnens vägar i akvariet (starkt förenklat).

    Åter till syrehalten. Ett bra sätt att uppnå en hög syrehalt är god vattencirkulation. Ju oftare hela vattenvolymen är i kontakt med ytan (där gasutbytet mellan luft och vatten sker), desto högre blir syrehalten. Att använda en luftpump och syresten ger visserligen också mer syre, men är inte lika effektivt som en god vattencirkulation. Bubblorna i sig ger inte särdeles mycket mer syre till vattnet, syre tillförs främst på grund av cirkulationen som skapas av strömmen med bubblor.

    Bakterierna använder koldioxid/karbonater som kolkälla och trivs bäst i pH mellan 7,5-8 samt i temperaturer mellan 25-30 grader celcius. För de som håller sjöciklider är detta glädjande, eftersom bakterierna är effektivare i de pH-värden och temperaturer man oftast har till dessa fiskar. Det viktiga för sjöciklidfolket är att se till att hålla en hög syrehalt, vilket de flesta får per automatik med den kraftiga vattencirkulation de har i akvariet. Stabila vattenvärden gynnar bakterierna (och missgynnar algerna). I pH-värden under sju minskar nitrifieringen betydligt, och enligt somliga avstannar den i princip helt vid pH sex. Oavsett hur det förhåller sig med den saken finns det filtreringslösningar även för akvarier med låga pH-värden, något jag återkommer till.

    För att sammanfatta vad man behöver komma ihåg för att få bra nitrifiering, så är man på rätt väg om man har hög syrehalt, ett KH på minst tre (och därmed ett pH över sju), en temperatur på 25 grader samt rengör filtret regelbundet.

    Olika former av filtrering

    Ett vanligt sätt att beskriva filtrering i olika former är att dela in den i mekanisk, biologisk, kemisk samt övrig filtrering. Dessa filterformer går oftast in i varandra, och det finns även filtervarianter som är svårt att passa in i denna definition (därav kategorin ”övrig filtrering”).

    Mekanisk filtrering handlar kort och gott om att på enklast möjliga sätt samla skit, som sedan lätt kan avlägsnas ur akvariet. Många filtervarianter har denna funktion, från ytterfilter till innerfilter – de flesta kloggar förr eller senare igen med skit, och behöver då göras rent. För de som använder ytterfilter är en effektiv mekanisk filterlösning att sätta ett förfilter på insuget till filtret. Detta görs enkelt i form av en bit blå filtermatta. Man tar en lagom stor bit, gör ett hål i den och sätter den på insuget. Detta förfilter samlar mycket av den grova skiten som åker runt i akvariet och kan göras rent ofta, utan att den biologiska filtreringen störs. En enkel variant är att ha två likadana förfilter, och vid vattenbyte skiftar man helt enkelt förfilter. Fördelen med detta är att själva ytterfiltret inte behöver rengöras speciellt ofta. Osmosfilter, som används för att få i princip helt rent vatten (kopplas till kranen), hör också till de mekaniska filtren.

    Biologisk filtrering handlar om att låta naturen arbeta för dig. Man syftar på att främst olika arter bakterier bryter ned eller omvandlar skadliga ämnen i akvariet till mindre skadliga ämnen. Förutsättningarna för en bra biologisk filtrering har gåtts igenom ovan, det är främst nitrifieringen man syftar på i denna form av filtrering. Några verkligt effektiva former av biologisk filtrering är olika former av fluidized bed-filter, droppfilter samt roterande filter. Generellt sett behöver dock inte genomsnittsakvaristen dessa filterformer, de är mer avsedda för fiskuppfödning i akvarier med mycket stor fiskbelastning – de flesta vanligt förekommande filter på marknaden räcker gott och väl till det normala akvariet. Jag anser att man även kan räkna in växter i den biologiska filtreringen, då de kan göra en avsevärd skillnad för vattenkvaliteten.

    Kemisk filtrering handlar om att använda olika material som byter ut skadliga ämnen mot mindre skadliga ämnen. Exempel på detta är olika former av filtermaterial som har så kallad jonbytarfunktion eller absorberar olika ämnen. Zeolit är ett filtermaterial som binder mängder med skadliga ämnen, och ersätter dessa med natriumklorid (dvs vanligt koksalt). Zeolit kan regenereras genom att läggas i blöt i just en koksaltlösning. Även aktivt kol förs till denna kategori, då det absorberar många ämnen (men till skillnad från zeolit inte avger dem igen). Aktivt kol är inte aktivt särskilt länge och måste bytas med jämna mellanrum. Jag rekommenderar inte att man filtrerar konstant över aktivt kol, då det även absorberar ämnen som är till nytta i akvariet (t ex organiska föreningar som i lagom mängd kan göra stor nytta i akvariet).

    Övrig filtrering omfattar bland annat UV-C filter, som dödar bakterier/alger med ljus, eller torvfiltrering där man tillsätter önskade ämnen till akvariet.

    Några olika filter i praktiken

    Ytterligare ett sätt att se på filtrering är att skilja mellan luftdrivna respektive motordrivna filter. Är man petig får väl även luftdrivna filter räknas till de motordrivna, eftersom det krävs åtminstone en motordriven pump - men nu gör jag i alla fall den indelningen. Jag är personligen mycket glad för olika former av luftdrivna filter, vilket hänger samman med att jag har en odlingslokal. Luftdrivna filter är oslagbart om man behöver många filter till liten driftskostnad. Nedan följer en liten genomgång av några olika filtervarianter i praktiken.

    Luftdrivna filter

    Tetra Billi-varianter. Dessa är bland de filter jag använder mest. Grundprincipen är mycket enkelt, luft flyttar vatten i ett rör, och vatten går därmed in i en skumgummipatron där filtreringen sker. Till deras fördelar hör lång drifttid utan rengöring, stor biologisk filterkapacitet samt att yngel inte sugs in i dem. Yngel hittar dessutom en del mat på ytan av dem, och de går lätt att ordna till i storlek så att de även får plats i ett litet akvarium. Vid rengöring håller de kvar skiten mycket bra, det blir inte särskilt mycket som rinner ur filtret ner i akvariet när man lyfter dem för rengöring.

    [album:1mlq2uhi]351[/album:1mlq2uhi]
    Bild 3, tetra billi-variant.

    [album:1mlq2uhi]352[/album:1mlq2uhi]
    Bild 4, tetra billi-variant.

    ”Den tjocka blå filtermattan”. Denna filterlösning använder jag inte själv längre, då jag tycker nackdelarna är för stora. Jag vill ändå kommentera den eftersom så många använder dem i odlingsakvarier. Grundprincipen är en 5-10 cm tjock blå filtermatta som man kapar till så att den passar över en hel kortsida av akvariet. Sedan installerar man luftdrivna vp-rör som gör att vatten pumpas från baksidan av kammaren ut i akvariet. I små akvarier kan lösningen vara bra – dessa filter har en mycket stor filteryta, och generellt en mycket god biologisk filtrering. I större akvarier har de enligt mig dock den stora nackdelen att när de väl ska göras rent så är det ett arbete som kräver mer än en person. En filtermatta med måtten 60x60x10 cm väger helt enkelt en hel del, och det blir både skit kvar i akvariet samt en hel del vatten på golvet. Själva rengöringen är också bökig, stora mattor innehåller mycket skit och det är mycket jobb att göra rent dem.

    En enkel förbättring av denna typ av filter är att ”så” filtret med en liten räka, Hyallella azteca. Dessa räkor kommer att etablera sig i filtermattan och hjälpa till att hålla den ren. Med denna lösning borde man kunna köra ”den tjocka blå” i mycket lång tid utan underhåll (har inte testat detta själv, men har sett lösningen hos andra). Eventuella rymmare som tar sig ut i akvariet blir ett välkommet fodertillskott till fisken. Det enda som krävs är lite fler eller större vattenbyten – bara för att skiten inte syns så innebär det inte att den inte finns.

    [album:1mlq2uhi]353[/album:1mlq2uhi]
    Bild 5, Hyallella azteca.

    Det finns dock en del andra varianter med den blå filtermattan som jag använder. Bild 6 visar en variant som jag tycker är lättskött. Den funkar otroligt bra som skitsamlare och släpper inte ifrån sig skiten när det ska göras rent. Man använder en väl rengjord plastburk, lägger ett lager grus i botten som tyngd, kapar till en bit filtermatta och installerar ett vp-rör att köra luften igenom.

    [album:1mlq2uhi]354[/album:1mlq2uhi]
    Bild 6, variant på filter med blå filtermatta.

    JBF (Jäkligt Bra Filter) Detta är en egenkonstruerad filtervariant som enligt mina erfarenheter är hittills oöverträffad på flera områden. Som många andra lösningar kom jag på idén av en ren slump.

    Jag har några mindre akvarium där jag håller Hyallella azteca. I varje akvarium jag odlar dem i och inte har filter, så kommer det förr eller senare grönvatten. Räkorna verkar inte ta någon som helst skada av detta, tvärtom verkar det gynna dem, så jag har inte brytt mig om det. För att lätt kunna mata med räkorna har jag stoppat ner några tunna bitar blå filtermatta i varje akvarium. Räkorna sätter sig där och följer med ut när man lyfter upp mattan. Mattan doppas sedan i det akvarium där jag vill mata, räkorna släpper och man lägger tillbaks mattan i räkakvariet. Av rent slarv och brist på tid så blev en av dessa matningsmattor liggandes i strömmen av bubblor från den syresten jag hade i akvariet. På några veckor försvann grönvattnet, vilket fick mig att fundera kring vad som hänt.

    [album:1mlq2uhi]355[/album:1mlq2uhi]
    Bild 7, ”misstaget” som ledde till JBF

    Min slutsats blev att bubblorna från syrestenen måste ha ökat syrehalten i filtermattan så att de nitrifierande bakterierna fick betydligt bättre förhållanden. I och med detta har de kunnat hantera kvävet bättre, vilket gav resultatet att grönvattnet försvann. Upplagt för experiment alltså.
    De första JBF:en gjorde jag av PET-flaskor där jag kapade av toppen samt borrade en mängd små hål strax ovanför botten samt ett stort hål undertill (för att enklare få in filtermaterialet). Underst lade jag en tillskuren bit av blå filtermatta, över det ett lager grus, över det ett lager med småbitar av filtermatta och till sist satte jag ytterligare en tillskuren rund bit filtermatta på toppen för att hålla allt på plats. Inuti sattes en syresten längst ner. Bild på en principskiss finns lägre ned.

    [album:1mlq2uhi]356[/album:1mlq2uhi]
    Bild 8, litet JBF i funktion.

    [album:1mlq2uhi]357[/album:1mlq2uhi]
    Bild 9, större JBF i funktion.

    JBF har till fullo motsvarat mina förväntningar. De har en mycket god biologisk filtrering, vilket jag är övertygad om förklaras av den höga syrehalten i filtermaterialet. De är däremot inte särskilt bra skitsamlare, vilket jag ser som en klar fördel – de behöver mycket liten tid för underhåll. När de väl ska rengöras kopplar man helt enkelt loss dem och ”backspolar” dem genom några dopp i en hink med akvarievatten. Utöver detta är de billiga att tillverka (även om det tar lite tid) och kan lätt anpassas efter storleken på akvariet. Små yngel går rakt igenom dem, men kan skadas av luftströmmen. Jag har ännu inte provat det, men det borde gå att hindra små yngel att sugas in i filtret genom att sätta ett förfilter i form av en ring av finporigt skumgummi runt nederdelen av filtret (där insugshålen är). En nackdel är att även snäckor kommer in i filtret, så bekämpning av snäckor går långsammare i akvarium med JBF. Störs man inte av snäckorna så hjälper de till att rengöra filtret.

    Bild 8 och 9 visar ett litet och ett större JBF i funktion. Med lite mer erfarenhet har jag märkt att det blir mer flås de större filtren om man kapar toppen av flaskan en bit ned, så att öppningen uppåt blir 6-7 cm. Bild 10 visar en principskiss av ett JBF. Man kan säga att de funkar lite som ett omvänt droppfilter – luften motsvarar dropparna, fast det går på andra hållet, dvs uppåt.

    [album:1mlq2uhi]358[/album:1mlq2uhi]
    Bild 10, principskiss, JBF

    Motordrivna filtervarianter

    Här finns en mängd filtervarianter representerade, från innerfilter till ytterfilter, från filter till små akvarier till filter för odlingsanläggningar med mycket kraftig fiskbelastning. Jag går inte igenom alla varianter, utan tar mest upp sådana som fått mig att tänka till och som gett mig inspiration.

    De vanligaste filtren i våra akvarium i dagsläget torde vara ett motordrivet innerfilter. Dessa är fullt tillräckliga för det normala akvariet i vardagsrummet. De flesta av dem har bra biologisk filtrering och är bra skitsamlare. Rengöring sker när man ser att genomströmningen minskar. Som alternativ i en odlingslokal är de dock sämre, eftersom driftskostnaden blir alldeles för hög med sådana filter i varje akvarium samt att skötseln av dem tar alldeles för mycket tid. De kräver noggrannare skötsel/rengöring än de flesta luftdrivna filter.

    En annan vanlig filtermodell hos hobbyakvaristen är ytterfilter av typen Eheim, där filterbehållaren står utanför akvariet och insug/utsug hanteras med slangar kopplade till akvarierna. De fördelar dessa filter har är att insug/utsug kan döljas betydligt enklare än ett innerfilter, man kan trixa med olika filtermaterial och med ett enkelt förfilter på insuget (se ovan) går det långt mellan rengöringen. De har bra biologisk filterkapacitet och är bra som skitsamlare. Nackdelar är att de kan börja läcka samt att när man väl ska rengöra dem kan det bli en del slabbande med vatten. Jag rekommenderar egentligen bara ett enda märke när det gäller ytterfilter, och det är Eheim. Alla andra tillverkare har en bra bit kvar till den driftssäkerhet och enkelhet i skötseln som Eheim har. De är väl värda de extra pengar de kostar.

    De motordrivna filter som jag främst har intresserat mig för är droppfilter, fluidized bed samt roterande filter. Alla är kanske inte helt lämpade för hemmaakvaristen, men en del kan göra stor skillnad även där. För den som vill undersöka sluga och bra filterlösningar för hemmaakvariet, så rekommenderar jag varmt att spana på vad saltvattensakvaristerna håller på med. De har helt enkelt kommit mycket längre på filtersidan än sötvattensakvaristerna, eftersom de djur de håller kräver en bättre vattenkvalitet. Även i ett sötvattensakvarium i vardagsrummet är det rätt enkelt att installera t ex ett roterande filter eller ett litet droppfilter om man bara tänker efter lite innan man kör igång.

    Ett droppfilter kan vara allt från ganska litet till mycket stort. En viss fallhöjd krävs dock alltid, annars är fungerar filtret ungefär som vilket annat innerfilter som helst. Principen är att man pumpar upp vatten till toppen av ett ”torn”, som i sin tur är fyllt med filtermaterial. Vattnet får sedan rinna ner genom tornet, för att så samlas upp i en sump i botten, och till sist pumpas tillbaka till akvariet. Filtret fungerar bättre ju mer snurr det är på vattnet – ett bättre namn kanske skulle vara forsfilter. Ett av de vassaste droppfilter jag sett fanns att beskåda i en akvarieaffär i Hustinx, Belgien (se bild 11). Konstruktören hade tänkt efter mycket noggrant, och byggt därefter. Trots att ett droppfilter är i princip underhållsfritt, så fanns möjligheten att kontrollera, rengöra eller byta ut filtermaterialet – utan att behöva stanna filtret.

    [album:1mlq2uhi]359[/album:1mlq2uhi]
    Bild 11, fett droppfilter, Hustinx, Belgien

    Vatten rinner från rören överst i glasskåpen och sedan ner genom plastbackarna, som är fyllda med olika filtermaterial. Vill man göra något med filtret, öppnar man bara dörrarna och ordnar det man vill (backarna låg på glaslister och kunde enkelt dras ut vid behov). Filtret kan alltså skötas utan att det stängs av. Mycket bra tänkt, och mycket bra byggt – en enorm filterkapacitet på liten yta (det får tilläggas att filtret på bilden servade ca 60-70 akvarier på ca 100-200 liter med mestadels discus). Ett filter i denna storlek är därmed i överkant för hemmaakvaristen, men för de med odlingslokal som vill ha ett sammanhängande system är det ett alternativ.

    Ett litet droppfilter går dock rätt enkelt att konstruera i en hörna av akvariet. Man siliconar en glasskiva så att hörnet avgränsas, sätter en liten powerhead i botten och fyller hörnan med t ex biobollar. Överst lägger man en utskuren triangel med borrade hål i, som sluter tätt mot den limmade glasskivan. När filtret körs igång kommer vatten att pumpas ut från hörnan, vattenvolymen i akvariet ökar och det börjar rinna över tillbaks i filtret. Lite trixande med pumpen krävs, så att den inte suger hela hörnan torr innan vattenflödet även går åt andra hållet. Vill man ha en större filterlösning kan den limmade hörnan borras i botten, en ventil limmas in i hålet och vattnet ledas ner i en sump under akvariet. Den lösningen blir mer som ett överdimensionerat ytterfilter. Det jag skrivit ovan är inte menat som en uppmaning att genast kasta sig över ett sådant projekt – det man först och främst ska tänka på är vilken filterlösning mina fiskar kräver. Oftast funkar det utmärkt med enklare filterlösningar, och man slipper arbetet med att installera ett filter som är kraftigt överdimensionerat. För den som vill ha stor fiskbelastning kan lösningen vara värd att fundera på, men knappast annars.

    Ett mindre droppfilter ovanför en filtersump visas på bild 12. Även denna lösning är fotograferad i Hustinx, samt är mycket genomtänkt i utförandet. Vattnet kommer in i det grå PVC-röret överst i mitten av bilden och sprids över biobollarna genom en roterande anordning i PVC (går att köpa i välsorterade akvariebutiker). Vattnet går sedan ner i kammaren längst till vänster i bilden, och slussas sedan mot höger, för att till sist pumpas upp i akvariet igen. Även detta filter går att arbeta med när det är i drift.

    [album:1mlq2uhi]360[/album:1mlq2uhi]
    Bild 12, droppfilter och filtersump, Hustinx, Belgien. Notera sumpens konstruktion med slussar mellan varje fack, så att vattnet efter att ha passerat ett fack pressas upp mot ytan för syresättning, innan det strömmar in i nästa fack.

    Fluidized bed-filter bygger på att man använder ett filtermaterial som sätts i rörelse när man pumpar vatten genom det. Det vanligaste filtermaterialet är sand, men det finns flera exempel där man använder flytande filtermaterial och pumpar vattnet åt andra hållet. En stor fördel med fluidized bed-filter är att de har en mycket stor kapacitet i relation till sin storlek samt att de inte verkar så känsliga för ett strömavbrott – nitrifieringen kommer snabbt igång efter att filtret stått still. De ska även vara bra på att hålla bakteriemängden på rätt nivå, dvs ökar belastningen i akvariet så ökar även antalet bakterier snabbt.


    [album:1mlq2uhi]361[/album:1mlq2uhi]
    Bild 13, fluidized bed, principskiss. Bilden visar ett filter konstruerat med flytande filtermaterial. Vattnet kommer i detta fallet in ovanifrån, sätter filtermaterialet i rörelse och passerar ut nederst i filtret. Används sand som filtermaterial går vattenströmmen omvänt.

    Fluidised bed-filter har mycket god biologisk filtrering och är i princip underhållsfria. När filtermaterialet sätts i rörelse av vattnet, så gör rörelsen att filtermaterialet konstant rengör sig självt eftersom det hela tiden nöts mot sig självt. Ett fluidized bed-filter kan vara allt från ganska litet till mycket stort, beroende på behov. En nackdel är att de inte är helt enkla att konstruera själv, men har man inte tummen mitt i handen och väljer rätt material är problemen klart överstigliga. Bild 14 visar ett av de filter jag byggt enligt fluidized bed-principen.

    [album:1mlq2uhi]362[/album:1mlq2uhi]
    Bild 14, egenkonstruerat fluidized bed-filter.

    Överst sitter en powerhead som pumpar ned vatten till botten av en PET-flaska. Flaskan är till ca en tredjedel fylld med finkornig sand (ca 1mm i diameter, sand med mindre diameter är bättre). När vattnet passerat sanden går det upp till toppen av filtret och ut genom det böjda vp-röret. När powerheaden slås på, så lyfter vattencirkulationen sanden så att ca två tredjedelar av flaskan är fylld med virvlande sand. Det gröna under powerheaden är en ventil för att kontrollera hur mycket vatten som cirkulerar i filtret – blir cirkulationen för stark så blåser sanden ut i akvariet. En fascinerande egenskap hos dessa filter är att man faktiskt kan ”se” hur och när de arbetar. Bild 15 visar samma filter strax efter matning. Gulfärgningen av den normalt sett vita sanden är ämnen som filtret jobbar på att bryta ner.

    [album:1mlq2uhi]363[/album:1mlq2uhi]
    Bild 15, fluidized bed-filter strax efter matning.

    Jag rekommenderar varmt att experimentera med fluidized bed-filter i olika varianter. Tillverkar man dem i rätt storlek kan de enkelt döljas bakom t ex en BTN-bakgrund och man behöver alltså inte borra i akvariet för att köra ett sådant filter. Jag rekommenderar däremot INTE att använda PET-flaskor i sådana experiment. Mina filter fungerade utmärkt under några månader, men sandens konstanta nötning mot PET-flaskan gjorde att det rätt snabbt gick hål på den. Kraftigare material som t ex genomskinlig PVC är betydligt bättre. Höga och smala filter fungerar bäst, rör på ca 5 cm i diameter är bra. Har man redan en filterlösning man är nöjd med går det ofta att koppla på ett fluidized bed till det befintliga filtret.

    Den sista filterform jag tänker beröra kring motordrivna filter är de roterande filtren. Dessa har en mycket god biologisk filterkapacitet och samlar i princip ingen som helst skit. Detta borde göra dem underhållsfria, och det stämmer så länge man inte har snäckor i akvariet. Snäckor har en fantastisk förmåga att krypa in på olika ställen, och har många gånger ställt till problem för mig med denna filtervariant (snäckorna fastnar i kugghjulen som driver filtret, vilket gör att det stannar). Har man inte snäckor i akvariet är den dock utmärkt – den kräver dessutom ingen extra motor utöver de filter man har i akvariet. Bild 16 visar ett roterande filter, samt var vattennivån normalt sett går.

    [album:1mlq2uhi]364[/album:1mlq2uhi]
    Bild 16, roterande filter, kopplat på en Fluval 4.

    Fördelarna med ett roterande filter är många, framför allt för hemmaakvaristen. En del av filtret är alltid ovanför vattenytan, vilket ger bakterierna bra med syre, som i sin tur garanterar bra nitrifiering. Det samlar nästan ingen skit, eftersom det är frikopplat från all mekanisk filtrering – man behöver därmed nästan aldrig rengöra det. Det behöver ingen ytterligare kraft än den som levereras genom den befintliga filterlösningen (går att koppla på både innerfilter och utblåset till ytterfilter). En eventuell nackdel är att det är svårt att dölja, men med lite trixande bör det gå att ordna bakom t ex en BTN-bakgrund.

    Påståendet

    Det finns ett påstående som jag nästan blivit allergisk mot när det handlar om filtrering. Det framförs i många olika sammanhang, och i långt de flesta fall reser jag ragg när jag hör det:
    ”Det här filtret är så bra för det behöver aldrig göras rent”.
    Detta påstående kopplas många gånger ihop med helt normala filter som är helt normala skitsamlare. Mina argument mot detta påstående är att allt som stoppas ned i akvariet behöver tas omhand på något sätt samt att det vid all nedbrytning av material råder en syrekonkurrens mellan olika bakterier. I ett kraftigt nedsmutsat filter kan andra bakterier konkurrera ut de nitrifierande bakterierna.

    Ett normalt skitsamlande filter behöver helt enkelt göras rent med jämna mellanrum och man behöver genomföra regelbundna vattenbyten (ta bort den osynliga skiten). Den mat man ger fisken försvinner inte ur akvariet bara för att den inte syns. Den fortsätter att belasta akvariet. Har man mycket fisk och därmed matar mycket, så ökar belastningen. Tar man inte bort lika mycket ämnen som man stoppar ned i akvariet, så brukar man få problem i det långa loppet.

    Jag har tidigare benämnt en del filter som i princip underhållsfria. Det är de också, i och med att man inte behöver rengöra dem alls, eller att det kan gå mycket långa intervaller mellan rengöringen. Vad dessa filter gör är att de snabbt bryter ned synlig skit till osynlig skit, samt omvandlar osynlig skadlig skit till osynlig mindre skadlig skit. Skiten är likväl kvar i akvariet, och därmed krävs det regelbundna vattenbyten/slamsugning för att avlägsna den. Så enkelt ser jag det.

    Filterskötsel

    Hur ska man då sköta sina filter? Den frågan är svårare att besvara än man kan tro. Filterskötsel handlar först och främst om att ge de nitrifierande bakterierna bra förhållanden. Utöver det så handlar det om vilken filterlösning man väljer, hur filtret är dimensionerat i relation till fiskbelastningen, vilken fiskbelastning man har samt vilka vattenvärden man har, för att nämna några parametrar. Generellt kan man säga att det är bra att sköta sina filter regelbundet. Då glömmer man inte bort det. Ett klassiskt råd om när man ska rengöra sina filter, är att INTE göra det i samband med vattenbyte. Tanken bakom detta är att ”släta ut” svängningarna i olika vattenvärden. Byter man vatten och rengör filtret vid olika tidpunkter bör svängningarna bli mindre. Jag håller med om resonemanget, men praktiserar inte detta råd själv – jag överlåter till läsaren att använda rådet efter behov. Personligen gör jag rent mina filter i en hink med akvarievatten. På så sätt överlever många av de nitrifierande bakterierna, och filtret hämtar sig snabbt. Jag har också rätt bra koll på mina filter, och brukar rengöra dem när jag ser att genomströmningen i filtret har minskat. Detta kan ta ett tag att lära sig, men sitter det väl där är det enkelt att avgöra om filtret behöver rengöras eller inte.

    Ytterligare en aspekt på rengöring av filter är att det råder konkurrens om platsen i akvariet. Det finns ett otal andra bakterier än de nitrifierande som om tillfälle ges tar över nitrifierarnas plats, rent bokstavligt. I ett starkt belastat akvarium med dåligt skötta filter kan filtret mycket väl innehålla fler andra bakterier än de nitrifierande. I tungt belastade akvarier blir därmed rengöringen av filtret extra viktig.

    Efter dessa något sura stycken, så ska vi ge en öppning och fokusera på…

    Det perfekta filtret – finns det?

    Till att börja med kan man ställa sig frågan vad ett bra filter egentligen är? Vi listar en del punkter från tidigare, och lägger till några bonuspunkter.
    Ett bra filter:

    • Ska slå mot kvävecykeln – främst ammonium.
    • Ska även slå mot fosfor och tungmetaller.
    • Ska vara lättskött och aldrig behöva rengöras.
    • Ska vara billigt och snyggt.
    • Ska kunna föröka sig!!
    • Ska gå att tjäna pengar på!!

    Det här låter väl ändå lite för bra för att vara sant? Kan sådana filter faktiskt finnas i verkligheten? Jo, de finns faktiskt. Bild 17 visar ett par sådana filter i praktiken.

    [album:1mlq2uhi]365[/album:1mlq2uhi]
    Bild 17, det perfekta filtret – flytormbunke och Limnobium

    Växter har alla de egenskaper som listades ovan, och en hel del filterlösningar till stora anläggningar bygger just på användandet av växter eller alger som vattenrenare. Vissa växter som t ex flytormbunken (Ceratopteris cornuta) eller Hornsärv (Ceratophyllum demersum) har egenskaperna i så rikt mått att man till och med kan behöva tillsätta en del av de ämnen man normalt sett byter vatten för att få bort. För att rena vattnet rekommenderar jag i första hand flytväxter. Just flytväxter har egenskapen att de kan ta upp kol från luftens koldioxid, och kan därmed växa mycket bra i de flesta akvarium. En verkligt extrem vattenrenare är den vanliga andmaten. Några nackdelar med den är att den dels äts begärligt av en del fiskar, dels är så liten att den lätt fastnar i filter, rör med mera och dels är näst intill omöjlig att bli av med när den väl är etablerad i akvariet. I en avgränsad del av en sump kan den oftast hanteras bra och göra stor nytta.

    För att visa vilken kapacitet växter kan ha att ta upp olika ämnen så visar bild 18 samma flytormbunke som bild 17, men det har gått en månad efter första fotografiet. Bild 19 visar slutförvaringen av flytormbunken – där försvann en hel del skadliga ämnen ur akvariet utan vattenbyte. Jag menar dock inte att växter ersätter vattenbyten – som jag nämnt tidigare har vattenbyte betydelse i många andra avseenden också, så dessa skall skötas som vanligt. Om man nu någon gång har tidsbrist eller slarvar, så ger dock växter en säkerhetsmarginal. Fisken tar betydligt mindre skada (om ens någon) om man hoppar över ett vattenbyte i ett akvarium med växter än utan växter.

    Tidigare har jag nämnt att det kan vara svårt att hitta bra filterlösningar för akvarium med pH under sju, eftersom de nitrifierande bakterierna inte trivs under sådana förhållanden. I sådana akvarium utgör växter en ypperlig filtrering, då de i flesta fall växer betydligt bättre i surare vatten (många näringsämnen förekommer i en för växterna mer tillgänglig form i pH under sju).

    [album:1mlq2uhi]366[/album:1mlq2uhi]
    Bild 18, flytormbunke, en månad senare.

    [album:1mlq2uhi]367[/album:1mlq2uhi]
    Bild 19, flytormbunke, slutförvaring.

    Jag har hört många argument mot att hålla växter, vilket förvånar mig med tanke på den nytta de gör i akvariet. Enligt mig går fiskar och växter hand i hand. Jag kommenterar tre vanliga argument nedan.

    ”Jag har provat växter innan, och de bara dör för mig.”
    Jag vet att det finns många som inte tror sig om att kunna klara växter i akvariet, men det finns flera enkla växter man kan prova, t ex Vallisneria, flytormbunke och hornsärv. Med bara den allra minsta tur kommer dessa växter att ta sig och förbättra balansen i akvariet. Växterna ovan lämnas också ofta ifred av många fiskar, framför allt hornsärven.

    ”Mina fiskar ser alla växter som sallad. Jag har redan provat de växter du nämner, och de blev uppätna allihop.”
    Koppla då ihop två akvarium eller sätt in en filtersump och kör växterna där. Växter ger så pass många fördelar att dessa alternativ är väl värda att fundera kring. Jag är förvånad över att inte fler sjöciklidfantaster använder sig av lösningen att koppla ihop två akvarium – dels förbättras fiskarnas trivsel och dels kan man få lite extra inkomster genom växterna. Eller varför inte stoppa ned några regnbågsfiskar i ”filterakvariet” – de trivs vid samma vattenvärden som sjöciklider, och chansen är stor att man får en del yngel utan att göra någonting alls.

    ”Växter är inte biotopriktigt i ett sjöciklidakvarium!”
    Många arter sjöciklider förekommer faktiskt bland växter även i sjöarna. Dessutom, ska akvariet vara biotopriktigt så torde en bra vattenkvalitet vara värd att eftersträva – växter förbättrar definitivt vattenkvaliteten. Som nämnts ovan kan man också koppla ihop två akvarier så att det ena blir fullt biotopriktigt och det andra fungerar som filter.

    En annan sak som kan vara bra att tänka på med växter är att de är konkurrenter till filterbakterierna. Bägge är beroende av samma ämnen för att växa och frodas. Tar man därmed bort mycket växtmassa på en gång så kan filtret behöva en viss tid på sig för att komma upp i kapacitet igen.

    Referenser

    Böcker
    Adey, Walter H.; Loveland, Karen “Dynamic aquaria – building living ecosystems”, Second edition 1998, Academic press, ISBN-13:978-0-12-043792-4
    Stratton, Richard F. “Aquarium filtration”, T.F.H. Publications, Inc., ISBN:0-7938-0407-8 (rekommenderas ej, enbart små godbitar i den).
    Walstad, Diana L., “The ecology of the planted aquarium”, Second edition, 2003, Echinodorus publishing, ISBN: 0-9673773-1-5

    Artiklar
    Burrel Paul C., Phalen Carol M., and Hovanec Timothy A. “Identification of Bacteria Responsible for Ammonia Oxidation in Freshwater Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology, Dec. 2001, p. 5791-5800
    Hovanec, T. A. and E. F. DeLong. 1996. “Comparative Analysis of Nitrifying Bacteria Associated with Freshwater and Marine Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology Vol. 62, No. 8: 2888-2896.
    Hovanec, T. A., L. T. Taylor, A. Blakis and E. F. DeLong. 1998. “Nitrospira- Like Bacteria Associated with Nitrite Oxidation in Freshwater Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology Vol. 64, No. 1: 258-264.
    Hunt, Philip, ”The magic of microbes”, Tropical Fish Hobbyist, januari 1997
    Hylland, Patrik, Uppsala Af, “Fluidiserande sandfilter”, Ciklidbladet 7/97
    Losordo, Thomas M.; Masser, Michael P.; Rakocy James E. “Recirculating aquaculture production systems: a review of component options”. Southern regional aquaculture center, SRAC, publ. no. 453
    Nielsen, Alf-Jacob, Bergen Akvarieselskap “Biologisk nedbrytning”, Tidskriften Akvariet årgång 1982, nr 9, 10, 11 (artikelserie).

    Internet
    Barr Report, http://www.barrreport.com (medlemssajt)
    Nordiska Ciklidsällskapet, http://www.ciklid.org
    The sceptical aquarist, http://www.scepticalaquarist.com
    Nothing happens until something moves (Einstein).

  2. #1.5
    Bot
    Reg.datum
    2010
    Län
    Stockholm
    Inlägg
    Många

  3. #2
    Räkoholist CatsWhiskers avatar
    Reg.datum
    Nov 2009
    Län
    Blekinge
    Inlägg
    1 337

    Mina räkor

    Sakura
    CaridinaBaulbauti Rainbow.
    Blue Tiger/ Deep Blue Tiger
    Gula räkor.

    Mina snäckor

    Blå Posthorn
    Rosa Posthorn.

    Re: Filtreringens ABC

    Grymt...

    Här skall läsas till nattlampans sken...

    Och som det ser ut på antalet sidor...

    Både en och två...kanske tre kvällar...
    Gillar Killis...har nu Australe i original och Golden.
    Utökar mina kar med Galaxy....

  4. #3
    Räkmaniac AMDAdesigns avatar
    Reg.datum
    Nov 2009
    Län
    Jönköping
    Ort
    Jönköping
    Inlägg
    1 949

    Mina räkor

    CR och CB
    Sakura
    Amano
    Blue Morph
    Kardinal

    Mina snäckor

    Rosa, bronze och brun posthorn
    Thylomenia sp orange


    Medaljer

    Re: Filtreringens ABC

    Super bra!!
    Personliga barnkläder med stil
    http://www.amdadesign.blogspot.com

  5. #4
    Superräka
    Reg.datum
    Feb 2008
    Län
    Skåne
    Ort
    Landskrona
    Inlägg
    407

    Mina räkor

    Crystal Red
    Crystal Black


    Re: Filtreringens ABC

    Det finns allt man behöver veta

  6. #5
    Super Moderator Janne Johanssons avatar
    Reg.datum
    Jun 2008
    Län
    Skåne
    Ort
    MalmöCity
    Inlägg
    3 740

    Mina räkor

    Crystal red, Crystal black, Snowhite, King kong, Red Ruby, Blue Bolt, Pinto,
    Blue Tiger, Black Tiger,Red Tiger, Tangerine tiger, Leopardshrimp, Sakura, Orange Sunkist Sakura, Svart Sakura, Blue Rili, m.m

    Mina snäckor

    Posthorn,Physa, Malaysisk sandsnäcka


    Medaljer

    Re: Filtreringens ABC

    Super
    There be shrimp!

  7. #6

    Re: Filtreringens ABC

    Bättre än så här kan man inte beskriva detta.
    Mycket +++++

  8. #7
    Guldräka Sultanens avatar
    Reg.datum
    Dec 2009
    Län
    Västra Götaland
    Ort
    Borås
    Inlägg
    749

    Mina räkor

    CR SS
    White Pearl
    Rili


    Re: Filtreringens ABC

    Vädigt bra skrivet! Du borde posta den guiden på vartenda akvarieforum som finns där ute på den svenska webben!

  9. #8
    Guldräka
    Reg.datum
    Jun 2009
    Län
    Skåne
    Ort
    Malmö
    Inlägg
    778

    Mina räkor

    Kardinal, White pearl, Bee, Crystal (nominatformen)


    Re: Filtreringens ABC

    Tack!! Det här var ett samarbete, artikeln fanns sedan tidigare och var publicerad i Ciklidbladet nr 2/09. Därav fokus på sjöciklider och inte på räkor. De filter jag rekommenderar till räkor är främst Tetra-Billi-varianter. De är från början räksäkra och det finns alltid en massa trevligt för dem att äta i filtret. Såvitt jag begriper är det också denna variant på filter som de flesta större odlare använder, men jag VET inte. De är dock såpass sluga och billiga i drift att det skulle förvåna mig om det handlar om andra filter för räkodling i större skala.

    Skickade iaf över artikeln till Johnny, som lade upp den i mitt namn. Bra samarbete, helt enkelt. Hoppas det kommer tillgodo, det finns en del att klura på i materialet. Som jag skrev i början är detta inte komplett, det finns mängder med detaljer att gräva sig ned i och det är också många filterlösningar jag inte skriver något alls om. Nya vinklingar och ny kunskap är trevligt, så lägg gärna kommentarer om det.

    Hilsen,

    /P
    Nothing happens until something moves (Einstein).

  10. #9
    Moderator Daniel Brodins avatar
    Reg.datum
    Apr 2009
    Län
    Stockholm
    Ort
    Huddinge
    Inlägg
    1 720

    Mina räkor

    Sakura "Prisvinnare i Paris 2011 X med Done Whas
    PRL
    PBL
    Ultra blue rilli
    Neocaridina korsningar



    Medaljer

    Re: Filtreringens ABC

    Snyggt jobbat!

    Jag funderade en del på att bygga fluriserande sandfilter för nåt år sen men fick aldrig tummen ur.

    Nu har jag gjort mitt första tack vare inspirationen din artikel gav!

    Denna testas nu ett aningen överbefolkat akvarium med snäcklekare.

  11. #10
    Guldräka
    Reg.datum
    Jun 2009
    Län
    Skåne
    Ort
    Malmö
    Inlägg
    778

    Mina räkor

    Kardinal, White pearl, Bee, Crystal (nominatformen)


    Re: Filtreringens ABC

    Najs! Har du några foton på hur du fick ihop det? Av de jag har byggt har jag märkt att de kan vara luriga att få igång efter avbrott - funkar ditt direkt, även efter t ex ett strömavbrott?

    Hilsen,

    /P
    Nothing happens until something moves (Einstein).

  12. #11
    Guldräka skreakalles avatar
    Reg.datum
    Jan 2009
    Län
    Halland
    Ort
    Falkenberg
    Inlägg
    966

    Mina räkor

    Sakuras,Crystal Black i olika graderingar..
    Amano..


    Mina krabbor

    Flatlöss har jag haft en gång (Crabs) inte roligt..

    Re: Filtreringens ABC

    Ja,vad ska man tillägga ? Svar om filtrering får man ju här ! Dessutom beskrivit på ett begripligt sätt ! (Hänger kanske inte med på allt,men det mesta!!) Mycket bra skrivet.

  13. #12
    Moderator Daniel Brodins avatar
    Reg.datum
    Apr 2009
    Län
    Stockholm
    Ort
    Huddinge
    Inlägg
    1 720

    Mina räkor

    Sakura "Prisvinnare i Paris 2011 X med Done Whas
    PRL
    PBL
    Ultra blue rilli
    Neocaridina korsningar



    Medaljer

    Re: Filtreringens ABC

    Citat Ursprungligen postat av PatrikMalmo
    Najs! Har du några foton på hur du fick ihop det? Av de jag har byggt har jag märkt att de kan vara luriga att få igång efter avbrott - funkar ditt direkt, även efter t ex ett strömavbrott?

    Hilsen,

    /P
    Hej!
    Missat att följa upp här Jag stötte på problemet att mitt var svårstartat men efter lite småpill startade det bättre dock inte 100 %. Fick inte heller till en tredjedel sand som växer till 2 tredjedelar sand vid drift, mitt växte mindre till kanske hälften av behållaren. Drog jag på mer med pumpen förlorade jag för mycket sand. Kanske en smalare och högre rör är att föredra.
    Jag körde kanske 1 månad och matade mycket mer än jag brukar men behöll samma vattenbytesregim. Detta är ett akvarium på knappa 40L med 6-7 fullvuxna multisar och 30-50 yngel i olika storlek. Fiskarna verkar friska och jag bedömde att fler yngel än innan "nyproducerades" men kan vara svårt med minnen ibland.

    Sen behövde jag den lilla cirkulationspumpen till mitt uv-c filter.

    Ska ge mig på detta igen när andan faller på.

    Var helt säker på att jag knäppte ett kort på det igång men hittar bara ett foto från köksbordet vid monteringen.

    Nu har jag hjärnsläpp, hittar inte infoga bild funktionen?

  14. #13
    Guldräka
    Reg.datum
    Jun 2009
    Län
    Skåne
    Ort
    Malmö
    Inlägg
    778

    Mina räkor

    Kardinal, White pearl, Bee, Crystal (nominatformen)


    Re: Filtreringens ABC

    Mm, smalare och högre rör är bättre. Finns även andra modeller, har trixat lite med en ny form men har inte hunnit testa den än. Kanske kommer foton på den så småningom, får se. Verkar lovande hittills i allafall.

    Roligt med sådana projekt, men de kan ta lite tid. Nästan alltid otroligt lärorikt!!

    För "Infoga bild" får du trycka på "Besvara" knappen, det funkar inte i snabbsvar.

    Hilsen,

    /P
    Nothing happens until something moves (Einstein).

  15. #14
    Moderator Daniel Brodins avatar
    Reg.datum
    Apr 2009
    Län
    Stockholm
    Ort
    Huddinge
    Inlägg
    1 720

    Mina räkor

    Sakura "Prisvinnare i Paris 2011 X med Done Whas
    PRL
    PBL
    Ultra blue rilli
    Neocaridina korsningar



    Medaljer

    Re: Filtreringens ABC

    Hej igen!

    Det går ändå inte. Kanske detta är låst så artiklarna bara tillåter författaren att lägga upp bild.

    Jag hittade en oanvänd tvålpump. Denna har tjockare plastgods och kommer förhoppningsvis stå emot sandnötningen längre. Borra upp för vp rör ner och hål för slang för utblåset. Efter bilden kapade jag utgående slang till kanske 5 cm och stack in den så den precis kom in i behållaren. På vp rör passar en eheim compact (den minsta) pump ganska precist - lindade nåt varv med teflontejp. Hittade en påse finkorning sand avsett till ett poolfilter, kommer inte ihåg diametern men det är riktigt smått.

    Som jag förstått det har Europa ratat dessa slags filter medan de är populära i staterna?

    Personligen skulle jag vilja få tag i ett proffsbyggt större externt till mitt stora kar men hittar inget.

    Skulle absolut vara intressant att få se den nya utformningen du jobbar på.

    Länk:

    http://s452.photobucket.com/albums/qq25 ... t=Sand.jpg
    Bifogade bilder

  16. #15

    Re: Filtreringens ABC

    Ni hade rätt! Jag lärde mig massor! Nu undrar jag; kan jag få köpa lite flytormbunke och hornsäv? Någon? Har ett akvarium med "eko" i! Barnen och jag tänkte göra ett low-tech akvarium och behöver mycket växter.
    Mvh
    Christin

Taggar för det här ämnet

Bokmärken

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg